Bakgrund till Avtal 23

Besöksnäringen – en lägesbeskrivning

Besöksnäringen sysselsätter cirka 200 000 personer och är en starkt växande bransch. Branschen spelar en avgörande roll för sysselsättningen av unga människor och andra med begränsad utbildning eller arbetslivserfarenhet.

De senaste årens pandemi innebar stora påfrestningar för branschen och ledde till omfattande omsättningsminskning, personalneddragning och kompetensförlust. Branschen kämpar fortfarande med effekterna av pandemin och förhoppningen var att 2022 skulle bli året då läget normaliserades. Istället uppstod nya utmaningar i form av Rysslands invasion av Ukraina, inflation och prisökningar, höjda elpriser och hushållens minskade köpkraft. 2022 blev trots detta ett förhållandevis bra år för besöksnäringen som helhet. Visita oroas dock av att effekterna av flera av nämnda utmaningar ännu inte fullt ut fått genomslag i branschen och att utfallet av det osäkra ekonomiska läget kan medföra en negativ utveckling för besöksnäringen under kommande år.

Den beteendeförändring som skett hos hushållen, där bl.a. antalet restaurangbesök och hotellövernattningar ökat, undantaget under pandemin, har också bidragit positivt till branschens utveckling. Visita ser en risk att denna positiva utveckling kommer att brytas. Hushållen kommer att få en mer ansträngd privatekonomi vilket påverkar såväl mängden restaurangbesök som gästnätter och upplevelser på nöjesparker, campingar mm.

Under de senaste åren har arbetskraftskostnaderna återigen ökat och den kommande återställningen av arbetsgivaravgifterna för unga riskerar att bli ett dråpslag mot företagen i besöksnäringen. Rimliga arbetskraftskostnader är en avgörande förutsättning för branschen då personalen är en viktig del av produkten samt den största kostnadsposten för företagen. Det finns dock en långsiktig potential för besöksnäringen att fortsätta växa. En positiv utveckling för branschen förutsätter rätt villkor för företagen.

Att besöksnäringen får växa och utveckla sin potential är betydelsefullt för Sverige. Det är särskilt viktigt mot bakgrund av det stora antal utlandsfödda som har stora svårigheter att ta sig in på svensk arbetsmarknad. Mer än 4 av 10 anställda är utlandsfödda i hotell- och restaurangbranschen. Villkoren för besöksnäringen måste vara sådana att möjligheterna att komma in på arbetsmarknaden inte kraftigt begränsas genom höga ingångströsklar; detta gäller särskilt för unga och utlandsfödda människor. Att få bukt med den tudelade arbetsmarknaden och öka sysselsättningen för de här grupperna är ett viktigt mål för samhället.

För besöksnäringens överlevnad krävs också att kompetent personal stannar inom branschen. Det är då avgörande att parterna löser problemet med den sammanpressade lönestrukturen. Anställda som vill utvecklas och satsa på en karriär i branschen måste kunna få en befogad andel av löneutrymmet. I nuläget går alltför stor andel av löneutrymmet åt till höjningar av ingångslönerna.

Pandemin och besöksnäringen

Besöksnäringen gick under pandemin igenom ett stålbad. 90 procent av omsättningen försvann över en natt i hotell- och konferensbranschen. Branschen fick leva med utmaningarna som restriktioner i två års tid medförde. Antalet som fick lön ifrån hotell- och restaurangföretag var 50 000 färre under 2020 än 2019. Över 64 000 anställda omfattades av korttidsarbete. Lönsamheten sjönk och skuldsättningen ökade. Ungefär 7 000 hotell- och restaurangföretag har sett sig tvungna att skjuta upp skatteinbetalningar till ett värde av 4,3 miljarder kronor. Den negativa utvecklingen fortsatte under 2021 och branschen kommer tvingas bära effekterna av pandemin under lång tid framöver.

Återhämtningen

Den 9 februari 2022 slopades slutligen pandemirestriktionerna, varpå omsättningen och efterfrågan på arbetskraft återkom snabbt. Brist på efterfrågan byttes mot brist på personal. Den 24 februari 2022 inledde Ryssland sin invasion av Ukraina, vilket medförde störningar i leverantörskedjor. Därtill kom bland annat smittspridning i Kina och en expansiv penningpolitik, som drev på inflationen. Inflationen drevs primärt av utbud snarare än efterfrågan, vilket gjorde att inköpspriserna för företagen under året ökade kraftigt. Det tidigare förutsägbara elpriset har stigit kraftigt och i november 2022 var inköpspriserna på restaurangråvaror 30 procent högre än ett år tidigare. De flesta företag har inte kunnat höja priserna i relation till kostnadsökningarna. Det betyder att trots att försäljningen ökade så pressades lönsamheten under 2022. Många företag inom branschen har också till följd av pandemin beviljats anstånd med skatteinbetalningar och betalningen av den uppskjutna skatten kommer för många att bli betungande.

Framtidsutsikterna

På kort sikt

Den globala ekonomiska inbromsningen spås bli den kraftigaste under de senaste trettio åren och den världsekonomiska utvecklingen präglas av mycket stor osäkerhet. Sverige antas drabbas hårdare än de flesta andra jämförbara länder bl.a. till följd av hushållens höga belåningsgrad och en svag valuta. Riksbankens höjningar av styrräntan har påverkat både hushålls och företags köpkraft. De stora effekterna på efterfrågan ligger dock fortfarande framför oss p.g.a. fördröjningseffekter. Vid en försämrad köpkraft är det sannolikt att konsumtion i besöksnäringen är bland de konsumtionsområden som först prioriteras bort, vilket talar för en sämre utveckling än i många andra branscher.

Många prognoser pekar på att inflationen kommer att avta under året men trots det kommer besöksnäringens företag att drabbas av kostnadsökningar framåt. Sedan den 1 januari 2023 har de flesta hyresavtal räknats upp med 11 procent (enligt KPI i oktober) och alkoholskatten har höjts. Den 1 april kommer dessutom arbetsgivaravgifterna för 19–23-åringar, vilka utgör en relativt stor andel av branschen, att höjas från 19,73 till 31,42 procent.

På lång sikt

Visita ser att det över tid finns en stabil efterfrågan på besöksnäringens tjänster, som med rätt förutsättningar har långsiktig potential för god tillväxt. Några av branschens kommande utmaningar kan sägas vara:

• Ett försämrat internationellt säkerhetsläge påverkar benägenheten att resa.
• En ökad protektionism driver upp kostnader och minskar köpkraften. Turism och handel går oftast hand i hand; minskad handel leder till minskad turism.
• Högre miljö- och klimatsträvanden ökar kostnaderna att driva företag.
• En osäker utveckling i Kina påverkar hela världsekonomin.
• Tillgång och kostnad för energi- och drivmedelsförsörjning.

Lönsamhet, lönebildning och kompetensbrist

Lönsamheten i hotell- och restaurangbranschen är under normala omständigheter lägre än i övriga näringslivet. Arbetsproduktiviteten i hotell- och restaurangbranschen har, enligt SCB, trendmässigt sjunkit under hela 2000-talet. 2022 var arbetsproduktiviteten 18 procent lägre jämfört med år 2000. Under samma period ökade arbetsproduktiviteten med nästan 50 procent för övrig privat tjänstesektor.

En bidragande orsak till den negativa utvecklingen är svårigheterna att rekrytera och behålla arbetskraft med nyckelkompetens. Bristen på kvalificerad arbetskraft, såsom kockar, kallskänkor, servitörer och receptionister, som rådde innan pandemin har förvärrats. Även om bristen avtar något i takt med den kommande konjunkturavmattningen kommer det sannolikt fortsatt att råda brist på kompetens, vilket leder till att näringen inte kan nå sin fulla potential. En lönemodell som premierar goda prestationer, utbildning samt de som väljer att satsa och stanna i branschen är avgörande både för att göra näringen attraktiv för nyrekrytering och behålla kompetens.

Lönestrukturen för branschen är alltför sammanpressad och ingångslönen ligger för nära genomsnittslönen på avtalsområdet. Löneskillnaden mellan någon som är helt ny i branschen och någon som arbetat länge är för liten. Det måste löna sig mer att stanna och utvecklas inom branschen. Kombinationen av en hög andel anställda på ingångslöner och den snabba ökningen av ingångslönerna är negativ för branschen. Den erfarna och utbildade personalens löneutveckling begränsas när fokus hamnar på ingångslönernas utveckling. Branschen behöver komma tillrätta med kompetensbristen genom att öka attraktiviteten och skapa möjligheter för karriär- och villkorsutveckling. Visita vill öka attraktiviteten genom att premiera

• prestation,
• utbildning samt
• de som väljer att satsa och stanna i branschen.

Att premiera prestation möjliggörs genom en utvecklad och lättanvänd lönemodell samt en större andel individuellt löneutrymme. Att prioritera utbildning i kollektivavtalet skulle skapa en attraktiv karriärväg innefattande utbildning, garanterat jobb och konkurrenskraftig lön. Att satsa på branschen ska också löna sig och Visita vill därför prioritera anställda med minst sex års yrkesvana.

För att kunna premiera prestation, utbildning samt de som väljer att satsa och stanna i branschen samt skapa en låg tröskel in i branschen vill Visita bibehålla ingångslönerna på nuvarande nivå. Detta underlättar för personer med svag förankring på arbetsmarknaden att kunna erbjudas jobb i näringen. Alla jobb är viktiga men prioritering måste ske för branschens och medarbetarnas utveckling.

Visita följer Märket

Visita står bakom rimliga kostnadsökningar, som följer det s.k. Märket. Märket har tjänat svensk arbetsmarknad väl i över 25 år och under denna tid har svenska reallöner stigit med nära 50 procent, vilket är bland det högsta i hela Europa. Detta utan att bidra till ökad inflation. Det är viktigt att Sverige bibehåller eller förbättrar sin konkurrenskraft, därför måste Märket – uttryckt i procent och årstakt – värnas.

Branschanpassade allmänna villkor

Visita vill utveckla branschens attraktivitet på ett ansvarsfullt sätt och med villkor som möter företagens verklighet och förutsättningar.

Företagen inom besöksnäringen måste kunna leverera sina tjänster veckans alla dagar och de utmanas dagligen av varierad efterfrågan på sina tjänster. Det kan röra sig om förutsägbara variationer över året eller över dagen men det kan också handla om snabbt uppkomna förändringar.

De begränsningar i anställningsformer som påverkat branschen de senaste åren medför en problematik som Visita vill lösa genom att bättre anpassa kollektivavtalets anställningsformer till branschens behov, bl.a. genom att införa en ny anställningsform.

Vidare vill Visita utveckla sättet för arbetstidsförläggning för att både möta företagens behov och samtidigt öka sysselsättningsgraderna och andelen tillsvidareanställningar i branschen.

Eftersom besöksnäringen är en stor arbetsgivare på svensk arbetsmarknad och samtidigt den största integrationsmotorn i samhället följer med det ett ansvar. Många unga får sin första anställning i branschen. Visita vill därför utveckla kollektivavtalet i delar som skapar ordning och reda för såväl arbetsgivare som arbetstagare i branschen.