Besöksnäringen – avgörande för utlandsföddas inträde på arbetsmarknaden
Den svenska besöksnäringen växer och sysselsätter allt fler. En ganska stor andel av de jobb som besöksnäringen erbjuder ställer inte så höga krav på formell utbildning eller arbetslivserfarenhet. Därför har besöksnäringen för många blivit en språngbräda in på arbetsmarknaden. Det gäller inte minst unga utan arbetslivserfarenhet samt utlandsfödda som behöver ett första jobb i Sverige för att etablera sig på arbetsmarknaden.
Syftet med rapporten är att visa den stora och växande andel som utlandsfödda utgör inom besöksnäringen och därigenom tydliggöra vilken viktig roll som besöksnäringen spelar för utlandsföddas integration på arbetsmarknaden. Om branschen får förutsättningar att fortsätta växa kommer fler av de utlandsfödda som har det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden att kunna få ett jobb i besöksnäringen. Det första jobbet ger utöver en egen försörjning också värdefulla erfarenheter och viktiga kontakter som många gånger leder vidare till nästa jobb.
Rapporten är en uppdatering av ”Besöksnäringen – en jobbmotor för utlandsfödda” som speglade läget för utlandsfödda inom besöksnäringen till och med 2013. I den här rapporten redovisas den senaste statistiken, till och med 2021, över utlandsfödda sysselsatta inom besöksnäringen.
Samtidigt som branschen spelar en viktig roll för integrationen är den också i stort behov av utlandsfödd arbetskraft för att kunna fungera och växa. Därför lyfts också färsk statistik över antalet aktiva arbetstillstånd inom besöksnäringen fram i rapporten för att påvisa riskerna med att kraftigt höja det försörjningskrav som gäller för att bevilja arbetstillstånd för individer utanför EU/EES. Förslaget från Tidöavtalet, så som det framställts i media, skulle mycket effektivt strypa i princip hela den kompetensförsörjning som besöksnäringen får via arbetskraftinvandringen och försvaga företagens konkurrenskraft och därmed även svensk tillväxt.