Publicerad 2019-10-16

Visitas näringspolitiska program.pdf

1. Kompetensförsörjning

Besöksnäringen är en snabbt växande, arbetskraftsintensiv näring vilket ökar behovet av kompetens, både på lång och kort sikt. Det är av största vikt att det finns utbildningar av hög kvalitet, möjlighet till kompetensutveckling, yrkesväxling samt information om de karriärmöjligheter som finns inom branschen. Det är en näring där många får första jobbet men förutsättningarna ska vara sådana att fler också har sista jobbet här.

Besöksnäringen är en viktig del av lösningen på vår tids största politiska utmaningar – integrationen och den tudelade arbetsmarknaden. För många är den vägen till egen försörjning. För att kunna säkerställa kompetensförsörjningen idag och i framtiden behövs bättre förutsättningar och resurser för besöksnäringens utbildningar på alla nivåer såväl som en ökad medvetenhet om näringens behov och utmaningar hos politiker och myndigheter.

Visita anser att:
• de gymnasiala yrkesprogrammen ska ge grundläggande högskolebehörighet samt innehålla de av branschen framtagna utbildningspaketen.
• Yrkesvux ska vara en permanent del av utbildningssystemet och bristyrken ska prioriteras vid dimensionering. Det ska vara åldersoberoende, flexibelt och öppet för alla att söka, vilket skapar fler vägar in i näringen och underlättar yrkesväxling.
• Yrkeshögskolan behöver ökade resurser för att tillgodose både kompetensutveckling och kompetensförsörjning inom näringen.
• arbetsplatsförlagd utbildning bör finnas på alla utbildningsnivåer.
• alla yrkesutbildningar ska avslutas med ett yrkesprov som markör för anställningsbarhet av eleverna samt kvalitetssäkring av utbildningen.
• det bör utformas ett flexibelt, modernt, åldersneutralt och branschanpassat lärlingssystem som ska vara öppet för alla att söka oavsett tidigare anställning och utbildning. Företagen ska i högre grad än idag vara delaktiga i att utforma utbildningsinnehållet samt i att välja ut vem som är aktuell för lärlingsplatsen.

2. Arbetsmarknad

Den svenska modellen innebär att villkoren på arbetsmarknaden avgörs nationellt och i första hand är en fråga för arbetsmarknadens parter. Ambitioner att i ökande grad reglera villkoren på arbetsmarknaden bör således motverkas.

Den svenska Lagen om anställningsskydd är från 1974. Endast ett fåtal förändringar har genomförts sen dess, trots den utveckling som skett i övrigt i samhället och som påverkat företagens konkurrenssituation i grunden. Lagen begränsar företagens vilja och förmåga att skapa nya jobb och försämrar företagens möjligheter till kompetensväxling – något som inte minst drabbar de anställda. Vi behöver en förändring från skenbar trygghet i anställningen till en verklig trygghet på arbetsmarknaden. En reformerad lagstiftning är nödvändig och detta kan enbart ske genom en stor reform där alla berörda parter deltar.
Verksamheterna inom besöksnäringen präglas till stor del av att efterfrågan varierar kraftigt, både sett över året och över ett dygn. Trots det är anställningsformer som till exempel allmän visstid ständigt ifrågasatta.

Möjligheterna att använda dessa typer av anställningsformer är centralt för företagen i besöksnäringen och för att fler ska kunna få jobb.
Regeringen, facken och arbetsgivarna är överens om att gå vidare med så kallade etableringsanställningar för att underlätta för nyanlända att ta sig in på arbetsmarknaden. Nu är det viktigt att dessa blir verklighet.
Besöksnäringens viktigaste resurs är de människor som arbetar i näringen. I tider av digitalisering och globalisering växer behovet av ett livslångt lärande och investeringar i personalens kompetens. Visita vill därför införa ett kompetensavdrag för att öka incitamenten för företag att investera mer i personalen.

Visita anser att:
• den svenska modellen, där villkoren på arbetsmarknaden avgörs nationellt och i första hand är en fråga för arbetsmarknadens parter, ska värnas.
• LAS ska reformeras.
• anställningsformer som tillgodoser den varierande efterfrågan måste värnas.
• etableringsanställningar ska införas.
• det ska införas ett skatteavdrag för kompetensinvesteringar.

3. Skatter och avgifter

För att tjänstesektorn ska växa måste skatten på arbete sänkas. Genom att sänka skatter på anställningar kan tillväxt och sysselsättning skapas bland annars utsatta grupper på arbetsmarknaden såsom unga och nya svenskar. Dessa grupper löper störst risk att drabbas av arbetslöshet vid en lågkonjunktur.
Besöksnäringen består av allt från enmansföretag till stora koncerner med tusentals anställda och verkar såväl i stad som på landsbygd. Det råder hög konkurrens och generellt sett är lönsamheten i besöksnäringen låg jämfört med många andra branscher. Besöksnäringen är andelsmässigt den största ungdomsarbetsgivaren i Sverige med drygt 32 procent anställda under 26 år. Näringen är en av de viktigaste för att skapa jobb för nya svenskar – 41 procent av alla anställda är utlandsfödda. 6 av 10 företag inom näringen drivs av utlandsfödda.

Arbetsgivaravgiften som idag ligger på drygt 31 % består till nästan 12 % av en så kallad löneavgift men som är en skatt då den inte motsvaras av några förmåner. Därför skulle ett första steg i att minska kostnaderna för anställningar kunna vara att ta bort löneavgiften

Kombinationen av att näringen är personalintensiv och präglas av relativt höga ingångslöner, jämfört med både andra länder och andra branscher , gör att skattesänkningar skulle möjliggöra för ökad sysselsättning inom besöksnäringen.
Likvärdig verksamhet ska beskattas likvärdigt för att skapa tydlighet och trovärdighet för det svenska skattesystemet. Mervärdesskattesystemet behöver också uppdateras i takt med att marknader förändras. Två av fler exempel är att moms på nöjesparker inte ska skilja sig från likvärdig verksamhet såsom djurparkers och att kommersiell uthyrning ska beskattas likvärdigt oavsett uthyrare.

Lönsamheten i besöksnäringen, och därmed möjligheten att anställa fler, pressas dessutom av en hög energiskatt. Ett företag inom besöksnäringen betalar i dag 34,7 öre/kWh i elskatt medan ett företag i tillverkningsindustrin endast betalar 0,5 öre/kWh.

Visita anser att:
• arbetsgivaravgiften ska sänkas, särskilt för unga och andra utsatta grupper på arbetsmarknaden. Om kostnaden för att ha anställda minskar ökar incitamenten att anställa.
• löneavgiften ska tas bort
• moms på tjänster ska vara så låg som möjligt. Det främjar en ökad konsumtion och gynnar därmed en ökad sysselsättning.
• moms på mat på restaurang ska fortsatt vara densamma som för mat i butik, 12 procent.
• dagens mervärdesskattesystem ska ses över för att både minska gränsdragningsproblematik och göra det lätt att göra rätt för företagen. Likvärdig verksamhet ska beskattas likvärdigt
• energiskatten ska sänkas till samma nivå för besöksnäringen som för andra basnäringar.

4. Infrastruktur och hållbara transporter

Stora delar av besöksnäringen är platsbunden samtidigt som framtidens tekniska utveckling är digital. Ett väl fungerande fysiskt och digitalt infrastruktursystem är idag en grundförutsättning för hela samhället och särskilt viktigt i ett land med långa avstånd och glesa strukturer. Därför måste vi bli bättre på att utnyttja dagens system till full kapacitet, men också utveckla och effektivisera såväl den fysiska som den digitala infrastrukturen. Det är centralt för att utveckla hållbar turism och växande besöksnäring. Vi behöver en snabb omställning till fossilfria bränslen inom alla transportslag och transportsystemen kan dessutom optimeras genom digitalisering och automation.

Visita anser att:
• planering och upphandling av trafik på nationell, regional och lokal nivå behöver baseras på kunskap om den växande turismen och tillgodose behoven av väl fungerande och hållbara transporter.
• den digitala infrastrukturen måste möta behovet av mobiltäckning för betaltjänster, fasta uppkopplingar med nödvändig hastighet samt allmän service.
• ny transportinfrastruktur bör planeras med hänsyn till besöksnäringens behov av god tillgänglighet. För att möjliggöra effektiva och hållbara resor till konkurrenskraftiga priser ska det vara lätt att ansluta mellan olika transportslag; såsom tåg, flyg, buss, båt och bil.

5. Färre och enklare regler

Företagen i besöksnäringen är belastade med många och ofta krångliga regler som tar tid att hantera, medför kostnader och försvårar verksamheten. Regler är viktiga för att skapa en sund konkurrens, skydda konsumenter och miljö och kan rätt utformade till och med bidra till ett bättre företagsklimat. Men lagar och regler som belastar företagen på ett onödigt eller felaktigt sätt behöver förenklas eller avskaffas. Majoriteten av besöksnäringens företag är mindre. För dessa är det angeläget att lagar och regler är utformade på ett ändamålsenligt, transparent och förståeligt sätt. Tillämpningen av lagar och regler sker i de flesta lokalt och regionalt och det är därför av största vikt att kunskapen om besöksnäringen och dess betydelse ökar bland beslutsfattare på dessa nivåer.
Besöksnäringens synpunkter och behov måste beaktas i processen vid utformning av nya lagar och regler för att inte hämma näringens utveckling och innan nya regler införs ska dessa föregås av noggranna konsekvensutredningar ur regelförenklingssynpunkt. Regler ska dessutom löpande utvärderas efter införandet. Visita har tagit fram ett regelförenklingsprogram som bör vara med som en del i arbetet med regelförenklingar.

Visita anser att:
• uppgiftslämnandet till myndigheter behöver minskas och effektiviseras.
• Rättviksmodellen bör införas i samtliga kommuner. Tillämpning av regler om avgifter och tillstånd ska vara likvärdiga och rimliga över hela landet.
• kravet på personalliggare måste avskaffas då det innebär en stor kostnad och administrativ börda för företagen, utan att en positiv effekt bevisats.
• gårdsförsäljning bör tillåtas för att stärka besöksnäringens konkurrenskraft.
• för ytterligare angelägna och tillväxtskapande regelförenklingar se Visitas regelförenklingsprogram på www.visita.se.

6. Sund konkurrens

Många av de förändringar som sker i besöksnäringen har sin bakgrund i delvis nya beteenden hos konsumenterna i kombination med en allt snabbare digitalisering. Ur ett företagsperspektiv innebär digitaliseringen en mängd positiva effekter som till exempel kortare väntetid för gäster, ökad kundkännedom, bättre och individanpassade tjänster samt inte minst lägre kostnader. Men digitaliseringen kan å andra sidan medföra utmaningar som, om de inte åtgärdas, riskerar att hämma konkurrenskraften inom näringen.

Digitala marknadsplatser är här för att stanna. Men de behöver präglas av sund konkurrens, transparens och fokus på konsumenternas möjligheter att fatta underbyggda beslut. Konkurrenshindrande regler mellan ”plattformarna” och företagen vad avser prissättning i olika marknadsföringskanaler behöver åtgärdas och så kallade ”boostade” rankningar och andra marknadsföringsmetoder som ger konsumenterna en missvisande bild ska motverkas. Även vad avser tillgången på data behöver marknaden präglas av ökad transparens. Detta gäller till exempel möjligheten att få ta del av den data som genereras på ”plattformarna” och som rör användarna av dessa. Besöksnäringen ska kunna ta del av denna data för att bättre förstå marknaden och hur och varför gäster sökt sig till verksamheten via olika kanaler. Målsättningen måste vara att digitala marknadsplatser ska bli en tillgång och inte ett hinder för branschens fortsatta utveckling.

Visita får ibland signaler från medlemsföretag runt om i landet om att konkurrensstörningar har uppstått eller kan befaras till följd av säljverksamhet som drivs av en offentlig aktör. Många gånger handlar det om kommunalt driven verksamhet men det har även förekommit fall där statliga myndigheter drivit affärsverksamheter på den öppna marknaden.

Affärsverksamheter som det offentliga bedriver på konkurrensutsatta områden – genom aktiebolag eller på annat sätt – riskerar ofta att snedvrida konkurrensen. I konkurrenslagen finns särskilda bestämmelser om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet, som innebär att staten, kommuner och landsting kan förbjudas att sälja varor eller tjänster på ett sätt som begränsar konkurrensen. Kommuner och landsting kan dessutom helt förbjudas att bedriva viss säljverksamhet.

Visita anser att:
• EU-kommissionen bör se över marknaden för hotellbokningar där konkurrensen satts ur spel (så kallad rate parity).
• rankning av företag på digitala marknadsplatser måste vara fullständigt transparent för att skapa tillit till tjänsten hos användarna.
• tillgång på marknadsdata från plattformarnas sida bör öka.
• staten, kommuner och landsting ska säkerställa att de inte bedriver säljverksamhet som konkurrerar med privata företag på ett sätt som riskerar att snedvrida eller hämma en effektiv konkurrens.
• offentliga aktörer ska ha en policy för hur säljverksamheter som begränsar konkurrensen kan undvikas samt regelbundet genomföra översyn av samtliga sina verksamheter och vid start av nya eller utökning av befintliga verksamheter undersöka vilka effekter som kan uppstå på konkurrensen.

7. Besöksnäringens exportvärde

Den svenska turismexporten har ökat med 255 % sedan år 2000 , vilket motsvarar drygt dubbelt så hög ökningstakt jämfört med den samlade exporten av varor och tjänster totalt. Globalt fortsätter den internationella turismen att växa i snabb takt, inte minst från länder som Indien och Kina. Sverige har stor potential att öka sina marknadsandelar från denna växande turism då våra produkter och tjänster är eftertraktade, men fortfarande relativt okända. Ökat globalt fokus på exempelvis naturturism och hållbart resande innebär stora möjligheter för Sverige att öka sin attraktivitet och konkurrenskraft. Sveriges goda exempel på hållbar turism, besöksnäring och som nation kan både fungera som inspiration och exportvara. Utvecklingsmöjligheterna är många i en bransch som redan uppvisar stort hållbarhetsengagemang.

Vidare kommer internationella evenemang vara fortsatt viktiga för svensk besöksnäring eftersom de bidrar med gäster till hotell, restauranger och andra verksamheter. Evenemang bidrar även till att öka kännedomen om varumärket Sverige. Detta främjar bland annat företagsetableringar och en ökande turism i stort.

Visita anser att:
• det statliga basanslaget till Visit Sweden bör årligen öka för att en högkvalitativ marknadsföring av Sverige ska bibehållas.
• regeringen bör i den kommande nationella strategin för besöksnäringen formulera en strategi för internationella möten och evenemang samt ta en aktiv roll i att visa att nationen ställer sig bakom arrangörer och städer i ett urval av stora idrottsevenemang.

8. Forskning och innovation

Forskning, innovation och ett kontinuerligt utvecklingsarbete är helt nödvändigt för att bemöta turismens och besöksnäringens potential, tillväxt och utmaningar. Inte minst är detta väsentligt ur ett hållbarhetsperspektiv. Kunskapsmassan om hur turism och besöksnäring kan bidra till hållbarhet ur de sociala och miljö/klimatmässiga aspekterna behöver stärkas och utvecklas parallellt med utveckling av företag, produkter, tjänster och processer.

Besöksnäringen växer snabbt och sysselsätter hundratusentals människor. Det som gällde igår gäller inte idag, och kommer inte att gälla framöver. Andra länder satsar på att utveckla sin besöksnäring och turism. För att inte hamna efter måste även svenska företag och anställda växa i takt med nya behov, ny teknik och ny kunskap. Kompetensförsörjning och kunskapsutveckling är framtidsutmaningar. Dagens turister och gäster är resvana och kunniga och efterfrågar en allt högre nivå på kunskap från företag och medarbetare i vår bransch. Samtidigt kommer automatisering och teknisk utveckling att öka trycket på både specialisering och personligt bemötande.

Sverige är ett av de länder i världen som satsar störst andel av BNP på forskning och utveckling. Men besöksnäringens del av detta är förhållandevis liten. Jämfört med andra basnäringar saknar besöksnäringen en strategisk plats i nationell forsknings- och innovationspolitik. Besöksnäringen behöver i väsentligt högre grad än i dag främjas genom forsknings- och innovationspolitik.

Visita anser att:
• besöksnäringen behöver främjas genom forsknings- och innovationspolitik. Inte minst är detta väsentligt ur ett hållbarhetsperspektiv.
nationella och regionala stödsystem för innovation behöver i högre grad än idag riktas till företag inom besöksnäringen för att stärka deras innovationsförmåga.

På visita.se använder vi cookies för att vi ska kunna mäta antalet besökare på vår webbplats, föra statistik och analysera hur sajten används samt för att rikta marknadsföring från Visita till dig. Genom att klicka på knappen ”Jag godkänner”, godkänner du att vi använder cookies. Väljer du att inte acceptera cookies kan funktionaliteten på vissa sidor begränsas. Läs mer om cookies här.

Visitas integritetsskyddspolicy hittar du här: Läs mer om Visitas integritetsskydd här

Uppdatera din webbläsare för bästa upplevelse på den här webbplatsen