Viktiga förändringar i resegarantilagen

Riksdagen har beslutat att förändra resegarantilagen i enlighet med propositionen ”Ett förbättrat resegarantisystem 2025/26:45”. Förändringarna träder i kraft 1 april 2026 och berör alla företag som erbjuder garantipliktiga paket.

Läs propositionen i sin helhet här

Sammanfattning:

Resegarantisystemet ändras genom att en kollektiv fond inrättas vid sidan av de individuella garantierna som varje paketarrangör ordnar och de individuella garantierna minskar i storlek i takt med att fonden byggs upp.
Fonden ska uppgå till 1,5 miljarder kronor och det beräknas ta 5 år.
Fonden ska byggas upp genom att paketarrangörer betalar in en avgift till fonden. Avgiften ska uppgå till ett belopp motsvarande 0,6 procent av priset på varje paketresa.
Vid sidan av resegarantifonden ska paketarrangörer som huvudregel ordna med en individuell garanti, som när fonden är uppbyggd, motsvara 6,25 procent av den del av årsomsättningen som är resegarantipliktig. De individuellt ordnade garantierna tas i anspråk i första hand.
De individuella garantierna kommer vid fonduppbyggnadens start att börja på dagens nivåer och minska i takt med att fonden byggs upp för att slutligen landa på 6,25 procent av den del av årsomsättningen som är resegarantipliktig.
Tillämpningsområdet för resegarantisystemet utvidgas så att fler återbetalningskrav och vissa typer av värdebevis kan ersättas. Med värdebevis avses värdebevis som en resenär har godtagit som alternativ till ersättning som resenären har rätt till enligt paketreselagen och som inte är äldre än ett år.
Det införs en regressrätt för juridiska personer som ersatt en resenär för en fordran som resenären annars hade kunnat få ersättning för enligt resegarantilagen. Detta innebär att till exempel kortföretag får rätt att kräva ersättning från resegarantin för belopp som företaget betalat till resenären.

Visitas kostnadsfria kollektiva resegaranti

Visita kommer fortsatt att erbjuda en kostnadsfri kollektiv resegaranti i dess nuvarande form. Efter den 1 april 2026 kommer den att täcka de individuella garantier som våra anmälda medlemsföretag behöver omfattas av, den kommer inte att omfatta avgifter till resegarantifonden. De medlemsföretag som ingår i vår kollektiva garanti kommer själva att vara med och bygga upp fonden.

Läs Visitas remissyttrande här

Redovisning och betalning till Kammarkollegiet

Redovisning och betalning till resegarantifonden sker direkt till Kammarkollegiet. Första redovisningen 2026 ska vara gjord senast 30 september och avse genomförda paket inom perioden 1 april – 31 augusti och avgiften ska vara betald senast 10 oktober. Sedan följer tidpunkt för redovisning och betalning efter nedan schema.

Exempel inför första redovisningen 2026: bokningar som är gjorda innan 1 april ska inte räknas med oavsett när de betalas, det är enbart bokningar som görs efter 1 april som omfattas av den nya lagen. En bokning som till exempel görs i april, betalas i augusti men genomförs först i september ska inte redovisas i perioden 1 april – 31 augusti utan i nästa redovisningsperiod, det vill säga 1 september – 31 december.

Läs mer på Kammarkollegiets hemsida om betalning till resegarantifonden.

Implementering

Ändringarna i resegarantilagen genomförs i två etapper. Ändringarna som innebär att en kollektiv fond inrättas träder i kraft den 1 april 2026. Övriga ändringar föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Första etappen: Etablering av en resegarantifond

I den första etappen byggs en resegarantifond upp genom att paketarrangörer börjar betala en avgift till fonden. För aktörer som arrangerar paketresor ska avgiften uppgå till ett belopp motsvarande 0,6 procent av priset på paketresan. Allt eftersom fonden byggs upp minskar de individuella resegarantierna i storlek.

Andra etappen: Utökning av resegarantin

I den andra etappen utökas resegarantins tillämpningsområde, vilket gynnar resenärerna, så att fler återbetalningskrav och vissa typer av värdebevis omfattas. Det förekommer att juridiska personer, till exempel kortföretag efter s.k. kortreklamationer, betalar ut ersättning till resenärer som har rätt till ersättning från resegarantin. I den andra etappen får dessa företag en rätt att i sin tur ansöka om ersättning från resegarantin.

Syfte med resegarantilagen

Syftet med resegarantilagen är att ge konsumenter ekonomiskt skydd om en paketarrangör hamnar i insolvens.

Gällande lagstiftning

Dagens system bygger på att varje enskild paketarrangör ordnar en individuell resegaranti för sina resenärer som bland annat ska täcka kundernas återbetalningskrav vid en konkurs.

Paketresor som inte innefattar passagerartransport och där betalning sker efter att paketresan genomförts omfattas inte av resegaranti. Detta kommer även att gälla fortsättningsvis.

Bakgrund till förändringarna

Regeringen föreslår ändringar i resegarantisystemet med bakgrund i flera faktorer, där covid-19-pandemin fungerade som en katalysator för att belysa brister i det befintliga systemet.

Nuvarande resegarantisystem och dess begränsningar: Det svenska resegarantisystemet regleras av resegarantilagen (2018:1218) och genomför EU:s paketresedirektiv. Systemet kräver att paketresearrangörer och näringsidkare som underlättar sammanlänkade researrangemang ställer säkerhet för att resenärer ska få tillbaka sina pengar om tjänsterna inte fullgörs på grund av arrangörens obestånd. Säkerheten ställs hos Kammarkollegiet och består huvudsakligen av individuella garantier, ofta i form av betalningsutfästelser från banker eller försäkringsbolag.

Covid-19-pandemins påverkan: Pandemin medförde omfattande reserestriktioner och ledde till att ett stort antal resor ställdes in. Detta resulterade i att många resenärer fick vänta länge på återbetalningar, och i vissa fall fick de ingen återbetalning alls, särskilt om resebolaget gick i konkurs. Paketresearrangörernas möjligheter att återbetala begränsades av att underleverantörer, som flygbolag och hotell, dröjde med eller nekade återbetalningar till arrangörerna.

Identifierade problem med det befintliga systemet:

Höga kostnader och etableringshinder: Det nuvarande systemet bedömdes vara kostsamt i förhållande till det konsumentskydd det erbjöd. Utbudet av garantigivare har minskat, och premierna för resegarantier har ökat kraftigt, vilket gör det svårt för vissa företag, särskilt mindre aktörer, att överhuvudtaget ordna en garanti. Detta skapar etableringshinder och kan leda till att svenska företag väljer att ställa garanti i andra EU-länder, vilket försämrar skyddet för svenska resenärer.
Otillräckligt konsumentskydd (kvoteringar): Trots höga kostnader var skyddet inte alltid fullgott. Det har förekommit att individuella garantier inte varit tillräckligt stora för att ersätta samtliga resenärer vid en konkurs, vilket lett till så kallad kvotering där resenärer fått tillbaka en mindre del av vad de betalat.
Begränsat tillämpningsområde: Det nuvarande systemet täcker endast ersättning vid arrangörens insolvens. Under pandemin visade det sig att resenärer som fått resor inställda av andra skäl (t.ex. pandemin) och där arrangören senare blev insolvent, inte hade rätt till ersättning från resegarantin. Värdebevis som accepterats som alternativ till återbetalning omfattades inte heller.

Riksdagens tillkännagivande och utredningens uppdrag: Med anledning av de problem som uppstod under pandemin gjorde riksdagen ett tillkännagivande (bet. 2020/21:CU26) där regeringen uppmanades att snarast se över resegarantisystemet för att säkerställa ett starkare ekonomiskt skydd för resenärer. Regeringen tillsatte då en särskild utredare med uppdrag att utvärdera systemet, bedöma om det fanns skäl att utvidga skyddet för resenärer (inklusive värdebevis och andra återbetalningskrav) och föreslå hur ett förbättrat system skulle kunna utformas, finansieras och administreras. Utredarens förslag fick inte innebära statlig finansiering.

Sammanfattningsvis syftar regeringens förslag till att reformera resegarantisystemet för att göra det mer robust, minska kostnaderna för resebranschen på lång sikt och stärka konsumentskyddet genom att utvidga tillämpningsområdet för ersättning.