När momsen styr måltiden
Livsmedelspriser och hushållens köpkraft har under senare år blivit centrala frågor i den ekonomisk-politiska debatten. Förslag om sänkt moms på livsmedel har lyfts fram som ett sätt att stärka hushållens ekonomi och dämpa effekterna av stigande priser.
Samtidigt får utformningen av momsen tydliga konsekvenser för hur och var maten konsumeras. En momssänkning som omfattar livsmedel i dagligvaruhandeln men inte restaurangmåltider på plats skapar olika villkor för samma typ av konsumtion och riskerar att snedvrida konkurrensen mellan närliggande verksamheter.
För Visita är utgångspunkten tydlig: likvärdiga produkter bör beskattas likvärdigt. När skattesystemet gör skillnad på mat beroende på hur den säljs eller konsumeras påverkas inte bara konkurrensen, utan också konsumtionsmönster, företagande och sysselsättning.
Restaurangnäringen är en viktig del av svensk ekonomi och en av de mest arbetsintensiva sektorerna. Branschen skapar arbetstillfällen över hela landet och fungerar som en central ingång på arbetsmarknaden, inte minst för unga och utrikes födda. När konsumtion styrs bort från restauranger får det därför direkta konsekvenser för jobb, arbetade timmar och investeringar i lokalsamhällen. Samtidigt pressas många företag redan av små marginaler och höga kostnader.
Mot denna bakgrund har denna rapport tagits fram på uppdrag av Visita. Syftet är att analysera vilka effekter en sänkt livsmedelsmoms utan motsvarande förändring för restaurangmåltider kan få för konkurrens, sysselsättning, företagande och konsumenter. Rapporten syftar också till att bidra med ett faktabaserat underlag till den fortsatta diskussionen om hur skattepolitiken kan utformas för att stödja både hushåll och ett hållbart, konkurrenskraftigt näringsliv.
Vi hoppas att rapporten kan bidra till ökad förståelse för behovet av likvärdiga villkor inom livsmedelssektorn och för restaurangnäringens betydelse för svensk ekonomi och samhällsutveckling.